Snälla barn finns det vet jag men ibland är de gulligare än vanligt. Då jag jobbar på högstadiet så har jag daglig och tät kontakt med de "halvvuxna" De senaste dagarna har jag varit sjuk och har väl inte riktigt orkat var go och glad när det har kommit till de konflikter som ständigt sker när flera pubertala barn är tillsammans. Så i dag sa jag till en av de som tillhör de som brukar höras och synas mest - Kom får jag prata lite med dig, och så klart kom eleven och satte sig bredvid mig -Du, sa jag, som du vet är jag ju inte riktigt frisk nu. Ja svarade eleven det vet jag . -Kan du inte då vara lite extra snäll tills jag blir frisk? Jaaa svarade eleven, vad då menar du? Jo för nu orkar jag inte riktigt så då kan det bli att jag blir för arg när jag ska diskutera och reda ut, och det vill jag inte så kan du inte bara lyssna och höra efter vad jag säger så får du bli som vanligt igen, sen när jag blir frisk, om du vill? Jooo det kan jag väl svarar eleven. Är det sant säger jag då. Ja så klart svarar eleven då. Tänk vad enkelt det är ibland. Jag har gjort detta tidigare, jag har jobbat 11 år med elever, och det har fungerat då också. Det är värt att tänka på när vi vuxna sitter och ojar oss över hur barnen är. Jag vet att de är underbara, annars skulle jag aldrig orkat jobba så länge med det jag gör, men ibland så är de lite mer underbara, så det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar